ajax-loader
Suomeksi | Kontakt
Sök
Avancerad sökning
Anvisningar  

Material och redigeringsprinciper

Introduktion

Henry Parlands Skrifter är en textkritisk utgåva1 av Henry Parlands litterära verk och korrespondens. Utgåvan omfattar fem delar: Dikter, Prosa, Kritik, Sönder och Korrespondens.

Romanen Sönder (om framkallning av Veloxpapper) har tidigare utkommit i textkritisk bokutgåva vid Svenska litteratursällskapet i Finland.2 I romanens digitala utgåva ingår bokutgåvans lästext och kommentarer, kompletterade med faksimil av originalmanuskriptet.

Utgåvan publiceras digitalt med utförlig kommentar, faksimil av använda tryck och manuskript samt transkriptioner av detta källmaterial.3 Dikter, Prosa och Kritik samt ett urval av Henry Parlands brev utges även i bokform med kommentarer och ordförklaringar. Den textkritiska redovisningen inklusive manuskriptbeskrivningar publiceras endast digitalt.

Huvudkällor för Henry Parlands Skrifter är de texter som trycktes under Henry Parlands livstid, dels i bokform, dels i tidningar och tidskrifter, samt Parlands litterära kvarlåtenskap i Svenska litteratursällskapets i Finland arkiv i Helsingfors.

Som grundtexter för utgåvan väljs i första hand samtida tryck.4 Texter som inte tryckts under författarens livstid återges med den senaste eller mest färdigställda manuskriptversionen som grundtext. Några få texter som Henry Parland själv initierat tryckningen av men som publicerats först efter hans död återges med den tryckta versionen som grundtext.

Dikter, Prosa och Kritik inleds med de verk som Parland själv lät publicera. Efter de publicerade texterna följer texter som återfinns i genomarbetade manuskriptversioner i kvarlåtenskapen i kronologisk ordning. De följs av annat manuskriptmaterial som författaren efterlämnat i skrivhäften, anteckningsböcker och på lösa papper. Indelningens syfte är att ge en överblick över vilka texter som lästes i samtiden och som var en del av den litterära offentligheten respektive vilka texter som inte helt färdigställts för publicering av författaren.

I utgåvans kommentarer kan läsaren fördjupa sig i författarens skapande process genom utkast, arbetsversioner och samtida tryck återgivna i faksimil och i transkription. I kommentaren ingår även en analys av detta material, inledningar och ordförklaringar.

Kommentarens struktur och innehåll

Kommentarfältet finns till höger om lästexten i den digitala utgåvan. Det öppnas via knappen Utökad vy. Fältet har tre flikar: Kommentarer, Faksimil och Transkriptioner. Se även Instruktioner.

Fliken Kommentarer innehåller en kort summering av textläget: Uppgifter om eventuell tidigare publicering av texten – var, när och under vilken rubrik. Vidare anges kända manuskript. När ett verk förekommer i flera textversioner jämförs versionerna sinsemellan och vid behov presenteras tillkomsthistorien.

Därefter följer Punktkommentarer med ord- och sakförklaringar till texten. Punktkommentarerna är utmärkta i lästexten med en röd asterisk efter det kommenterade ordet eller den kommenterade frasen. När man för pekaren över asterisken i lästextfältet visas en ruta med samma information.

Därefter följer den textkritiska redovisningen under följande rubriker:

Manuskript och tryck
En summering i punktform av källorna till den aktuella texten. Den källa som använts som grundtext listas först. När det bara finns ett tryck eller endast ett manuskript blir rubriken Tryck respektive Manuskript. Klicka på manuskriptbeteckningen för att öppna en kortfattad beskrivning.

Utgivarens ändringar gentemot grundtexten
I avsnittet förtecknas utgivarändringar utan stöd i grundtexten. Orsaken kan vara ett tryckfel, ett skrivfel eller någon annan brist i källmaterialet. I första hand används andra dokument som källa: bevarade korrektur, manuskript eller utkast. Ibland stöds en utgivarändring av en senare tryckt version.

Skillnader mellan grundtext och manuskript
Här förtecknas skillnader mellan den använda grundtexten och olika manuskript. Om ett manuskript använts som grundtext är rubriken Skillnader mellan grundtext och andra manuskript. Om det förutom grundtexten finns ett annat samtida tryck återges skillnaderna under särskild rubrik.

Redovisningen av skillnader mellan grundtext och arbetsversioner eller utkast är mer detaljerad för delutgåvan Dikter. I delutgåvorna Prosa och Kritik ges en översiktlig redogörelse i textlägesbeskrivningen.

Ändringar i manuskriptet
Här förtecknas ändringar i det aktuella manuskriptet. Om flera manuskript har bevarats används rubriken Ändringar i manuskripten. Vid flera manuskript förtecknas ändringarna i grundtexten först. Därefter förtecknas i kronologisk ordning ändringar i övriga manuskript.

Traderingsvarians
Under rubriken Traderingsvarians redovisas skillnader mellan grundtexten och senare tradering av det aktuella verket. De textvittnen10 som beaktas är samtida tryck i tidningar och tidskrifter, Idealrealisation (1929) samt de postuma utgåvorna Återsken (1932), Hamlet sade det vackrare (1964), Den stora Dagenefter (1966) och Säginteannat (1970).

Traderingsvarians redovisas i detalj för de verk som ingår i Dikter. I övriga utgåvor ges en sammanfattande beskrivning i kommentaren.

Några av Henry Parlands texter är kända genom de postuma utgåvorna, men dessa versioner kan skilja sig från de i Henry Parlands Skrifter ederade texterna. Detta kan i så fall bero på redigeringen av utgåvorna eller att man har använt andra grundtexter än de som används i Henry Parlands Skrifter.

Tidigare utgåvor

Henry Parland publicerade texter under en kort period, 1926–1930. Han utgav endast en bok, diktsamlingen Idealrealisation (1929).

Många av de texter som låg otryckta vid författarens död har utgivits postumt. De postuma utgåvorna utgår från samma grundmaterial som föreliggande edition, men fungerar inte som primärkällor för textetablering i Henry Parlands Skrifter, förutom då ingen annan källa har bevarats. Hur grundtexterna traderats i de postuma utgåvorna redovisas i kommentarerna till enskilda texter. För dikter redovisas traderingsvarianter detaljerat. För andra texter ges en sammanfattande beskrivning.5

Den första postuma samlingen Återsken (1932) utgavs av Henry Parlands vänner och författarkolleger Gunnar Björling, Rabbe Enckell och Sven Grönvall samt författarens far Oswald Parland. Återsken innehåller tidigare opublicerade dikter och dikter som publicerats i tidningar och tidskrifter, kortprosa, essäer, samt den första editionen av romanen Sönder.

Författarens bror Oscar Parland utgav under 1960-talet tre samlingsvolymer: Hamlet sade det vackrare. Samlade dikter (1964), Den stora Dagenefter. Samlad prosa 1 (1966) och Säginteannat. Samlad prosa 2 (1970).

En del av Henry Parlands korrespondens har tidigare publicerats i utdrag och urval av Oscar Parland i kommentarerna till samlingsvolymerna samt i Kunskap och inlevelse. Essayer och minnen (1991) och uppsatsen »Henry Parland och Gunnar Björling» i Björlingstudier (1993).6 Vidare har brevmaterialet använts av Per Stam i Krapula (1998) och framför allt av Agneta Rahikainen i Jag är ju utlänning vart jag än kommer. En bok om Henry Parland (2009).

Oscar Parland och hans hustru Heidi Parland förberedde ett collage av Henry Parlands korrespondens och biografiskt material. Arbetsmaterialet till den icke färdigredigerade boken finns i samlingarna SLSA 945 respektive 1063 vid SLS arkiv.

Henry Parlands arkiv

Efter Henry Parlands död den 10 november 1930 omhändertogs hans kvarlåtenskap av familjen, i första hand av fadern Oswald Parland. På 1950-talet övertog brodern Oscar Parland samlingen och inledde arbetet med de tre samlingsutgåvorna. Han samlade dessutom in brev från Henry Parland till olika adressater, bland annat Sven Grönvall och Rabbe Enckell, under förberedelser för en utgåva av hela korrespondensen. Under arbetet renskrevs och översattes brev, men utgåvan fullbordades inte.

Materialet donerades till Svenska litteratursällskapet i Finland och efter Oscar Parlands död 1997 fördes det till SLS arkiv. Det förvaras i SLS arkiv i Helsingfors under signum SLSA 945. Delar av Henry och Oscar Parlands boksamlingar finns också bevarade i SLS bibliotek.

Arbetet med de postuma utgåvorna 1932, 1964, 1966 och 1970 har satt spår i handskriftsmaterialet i form av språkliga rättelser och redigeringsförslag. Utgivarna har även gjort noteringar om textens kvalitet och om eventuella renskrifter. Vissa manuskript har två eller flera lager av redaktionella noteringar från 1930- respektive 1960-talet.

Henry Parlands arkiv vid SLS består av femton arkivmappar. En detaljerad arkivförteckning finns tillgänglig i arkivet. Nedan en översikt över samlingen:

945.1 Brev till och från Henry Parland. Brevutkast.

945.2–4 Övriga brev. Avskrifter av brev i 945.1

945.5 Originalmanuskript: skrivhäften och lösa blad.
(Manuskript till texter publicerade mellan 1926 och 1970.)

945.6 Originalmanuskript. Sönder.
Originalmanuskript. Opublicerat: dikter, prosafiktion, essäer och artiklar.
Avskrifter. Arbetsmaterial till postuma utgåvor (1932, 1964 och 1966), inklusive enstaka originalmanuskript.

945.7 Avskrifter. Arbetsmaterial till postuma utgåvor (1966 och 1970), inklusive enstaka originalmanuskript.

945.8 Avskrifter. Arbetsmaterial till postuma utgåvor (1932, 1964, 1966 och 1970), inklusive enstaka originalmanuskript.

945.9 Korrektur och rentryck till postuma utgåvor (1932, 1964, 1966 och 1970).

945.10 Anteckningsböcker.
Manuskript av andra.
Rikki. Hannu Nieminens översättning till finska av Sönder.

945.11 Skolhäften och anteckningar.
Skoluppsatser.
Föredrag.
Diverse.
Avskrifter av anteckningsböcker.

945.12 Tidningsurklipp.
Artiklar av Henry Parland.
Artiklar om Henry Parland.
Artiklar samlade av Henry Parland.

945.13a Personliga handlingar.
Diverse, inklusive teckningar och enstaka litterära utkast.
Idealrealisation (1929) med dedikation till »Papa und Mama».

945.13b Herbarium.

945.14 Fotografier. Positiv och negativ.

Materialtyper och manuskriptbenämningar

Henry Parlands arkiv (SLSA 945) är ordnat efter hur texterna publicerats i Idealrealisation och de postuma utgåvorna 1932–1970. För att underlätta hänvisningen till enskilda dokument har varje manuskript, skrivhäfte och anteckningsbok som använts i denna utgåva försetts med ett unikt signum, bestående av en bokstav och en siffra.

Kodningen är gjord av redaktionen för Henry Parlands Skrifter och har ingen motsvarighet i det fysiska materialet, undantaget ett antal skrivhäften som Henry Parland själv försett med romerska siffror. I kommentaren till enskilda verk i utgåvan anges vilka manuskript som är knutna till verket. Manuskripten (Ms) betecknas här med sitt signum inom utgåvan kombinerat med arkivsignum.

Till exempel betecknar »Ms S III: SLSA 945.5», skrivhäfte nr III [3] förvarat i mapp 5 i Henry Parlands arkiv SLSA 945.

Eftersom numreringen har gjorts enbart för att underlätta hänvisning till enskilda manuskript har oregelbundenheter som uppkommit under arbetet accepterats. Numreringen följer därför endast delvis ordningen i arkivmapparna.

En detaljerad manuskriptbeskrivning återfinns i kommentarerna till de enskilda texterna i den digitala utgåvan.

Benämning Beskrivning
Ms S I–VIII: SLSA 945.5 Skrivhäften med renskrivna dikter, prosadikter, reflexioner, noveller och kortprosa från åren 1925–1930. S II–S VII av Henry Parland numrerade med romerska siffror, nr II–VII.
Ms S IX: SLSA 945.5 Skrivhäfte med avskrifter av sena dikter. Avskrifterna är gjorda av Henry Parlands far Oswald Parland.
Ms S X: SLSA 945.5 Skrivhäfte utan pärm som fungerat som Henry Parlands anteckningsbok 1927. Innehåller föreläsningsanteckningar samt arbetsversioner av dikter och reflexioner, men inga renskrifter.
Ms A 1–15: SLSA 945.10 Anteckningsblock och -häften. Innehåller utkast och arbetsversioner av litterära texter. I övrigt skiftande innehåll, bland annat en katalog över fjärilar, skoluppsatser, dagboksliknande anteckningar och föreläsningsanteckningar.
Ms A 16–19: SLSA 945.11 Anteckningsblock och -häften. Innehåller utkast och arbetsversioner av litterära texter. I övrigt skiftande innehåll.
Ms D 1–33, D 60: SLSA 945.5 Manuskript till dikter: utkast, arbetsversioner och renskrifter. Även prosatexter på samma papper.
Ms D 37–57, D 62–63: SLSA 945.6 Manuskript till dikter.
Avskrift D 58–59, D 64–89: SLSA 945.6 Avskrifter utförda i samband med arbetet på de postuma utgåvorna, framför allt Återsken 1932.
Avskrift D 90–96: SLSA 945.8 Avskrifter.
Ms D 61: SLSA 945.13a Diktmanuskript (»Ich küsse ihre Hand Madam»).
Ms D 97–100: SLSA 903 (Sven Grönvalls arkiv) Manuskript till dikter.
Ms P 1–19: SLSA 945.5 Manuskript till skönlitterär prosa. Även dikter på samma papper.
Ms P 20–44: SLSA 945.6 Manuskript till skönlitterär prosa. Även dikter på samma papper.
Ms P 46–47: SLSA 945.7 Manuskript till skönlitterär prosa.
Ms P 48: SLSA 945.13a Utkast till skönlitterär prosa.
Ms X 1–24: SLSA 945.5 Manuskript till icke skönlitterär prosa.
Ms X 25–40: SLSA 945.6 Manuskript till icke skönlitterär prosa.
Ms X 41–47: SLSA 945.11 Skoluppsatser.
Ms X 49: SLSA 1206 (Stiftelsen Grankulla samskolas samling) Referat om detektivlitteraturen från 1926.
Ms B 1–353: SLSA 945.1 Originalbrev till och från Henry Parland.

Utgåvans språk. Översättningar

Henry Parlands författarspråk var i huvudsak svenska. Enstaka dikter är skrivna på tyska och ryska, och han skrev också artiklar på tyska som publicerades i litauisk översättning. Under Parlands livstid översattes också dikter till ryska, litauiska och lettiska. En novell publicerades i italiensk översättning.

Korrespondensen är på svenska, tyska, ryska och franska.

Den digitala utgåvan redovisar alla texter som skrivits eller utgivits till och med 1931 på originalspråk och i svensk översättning. Artiklar som publicerades i Litauen under författarens sista år återges i tyskt original, i tryckt litauisk översättning och i svensk översättning.

Bokutgåvorna, Dikter, Prosa, Kritik och Brev återger texterna på svenska. De få originaldikterna på tyska och ryska trycks också på sitt originalspråk, liksom de på tyska författade essäerna.

Dikter som författats på tyska får en svensk prosaöversättning i kommentaren.

Henry Parlands artiklar som författats på tyska samt korrespondens på tyska och ryska har översatts till svenska av Oscar och Heidi Parland. Översättningarna från tyska har för utgåvan granskats av Elisa Veit. Översättningarna från ryska har granskats av Ben Hellman. Kompletterande översättningar är utförda av Veit respektive Hellman. Översättningar från franska är gjorda av Pieter Claes.

Detaljerade uppgifter om översättare och granskare ges i respektive delutgåva.

Redigeringsprinciper

Det textkritiska arbetet följer de riktlinjer som utarbetats inom Svenska Vitterhetssamfundet och Svenska litteratursällskapet i Finland. Se till exempel Paula Henriksons Textkritisk utgivning. Råd och riktlinjer (2007), redovisningen av utgivningsprinciperna inom Zacharias Topelius Skrifter, »Om utgåvan», samt kommentarerna i den vetenskapliga editionen av Parlands Sönder (2005).7

Utförligare information om redigeringsprinciper återfinns i respektive delutgåva.

Val av grundtext

Som grundtext för utgåvan har i första hand samtida tryck valts. Om den tryckta versionen innehåller uppenbara fel – tryckfel, borttappade tecken eller ord – har utgivaren infört en ändring i förhållande till grundtexten. Utgivarändringen stöds om möjligt av källmaterial: manuskript, korrektur eller andra tryck. Språkliga egenheter har rättats i undantagsfall. Ovanlig stavning och oregelbundenheter behandlas vid behov i en punktkommentar.

Texter som inte trycktes under författarens livstid återges med den senaste eller mest färdigställda manuskriptversionen som grundtext. Finns texten i renskrift har denna version använts.

När ett verk är bevarat i flera textversioner har relationen mellan versionerna jämförts och versionerna ordnats kronologiskt. Den mest genomarbetade versionen har använts som grundtext. Om grundtexten innehåller uppenbara fel har utgivaren infört en ändring i förhållande till grundtexten på samma grunder som i de tryckta texterna.

Verk som återfinns enbart i manuskriptform har oftare krävt utgivarändringar på grund av ofärdig stavning, meningsbyggnad eller interpunktion.

Om originalmanuskriptet inte finns bevarat har i undantagsfall en avskrift av annan hand eller ett postumt tryck använts som grundtext. En del av det källmaterial som utgivarna av Återsken (1932) använde är förkommet eller förstört. Endast avskrifter är bevarade. Exempelvis förstördes alla manuskript av Parlands hand som förvarades hos Gunnar Björling när hans bostad i Brunnsparken i Helsingfors utsattes för ett sovjetiskt bombanfall natten mot den 27 februari 1944.8

Ett minimum av språkliga korrigeringar

Språket i utgåvan har inte moderniserats och stavningen har inte normaliserats. Finlandssvenska ord och uttryck, slang, talspråk och sammanskrivningar har accepterats. Däremot har grova språkfel och alltför svårgenomtränglig, motsägelsefull eller ofullständig meningsbyggnad korrigerats.

Felskrivna ord som Parland vanligen skriver korrekt har korrigerats, medan ovanliga men konsekvent använda stavningar har bibehållits. Sådana ord har försetts med en punktkommentar.

Parlands emellanåt ovanliga användning av tankstreck har bibehållits, liksom överlag hans okonventionella interpunktion. Punkt har inte ansetts nödvändig när Parland använder ett eller flera tankstreck som sluttecken. Interpunktionen i dikterna har inte kompletterats, annat än i undantagsfall. Utgivarändringar av interpunktionen redovisas. I korrespondensen justeras språket endast i undantagsfall.

Uppmärkning av det digitala materialet

Den digitala utgåvan bygger på XML-filer som är uppmärkta enligt TEI:s (Text Encoding Initiative) riktlinjer för textkodning P5.9

Projekten Zacharias Topelius Skrifter och Henry Parlands Skrifter har en gemensam kodningsmanual, som utgående från utgåvornas textetableringsprinciper definierar hur och vilka delar av TEI-standarden som används. Den textkodning som är unik för Henry Parlands Skrifter beskrivs i ett separat kapitel i kodningsmanualen Metoder, textkodning och verktyg. Manualen kan laddas ned här.

Se även Teknisk information.

Noter

1

En kritisk utgåva är en textedition som är grundad på en omsorgsfull och väl redovisad granskning av textläget. En kritisk utgåva utgörs av huvudtext, variantapparat, som återger avvikelser från huvudtexten i tidigare och i vissa fall också senare versioner av texten, real- och språkkommentar samt ibland även konkordans till texten. I en inledning beskrivs textläget och valet av huvudtext motiveras. (Se »kritisk utgåva», http:/www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kritisk-utgåva, hämtad 2017-10-20.)

2

Henry Parland, Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Utgiven och kommenterad av Per Stam, SSLS 677, Helsingfors 2005. En pocketutgåva, utan den textkritiska kommentaren, utgavs 2014.

3

Faksimil: avbildning ett originaldokument, t.ex. ett manuskript, ett brev eller ett tryck. Transkription: här en avskrift av texten i ett dokument (samma dokument som återges i faksimil).

4

Grundtext: den text som utgivaren väljer som utgångspunkt för ederingsarbetet. Jfr Paula Henrikson, Textkritisk utgivning. Råd och riktlinjer, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 2007, s. 149 (även tillgänglig via Litteraturbanken litteraturbanken.se).

5

Traderingsvarianter: de varianter som uppstått efter att utgivaren valt grundtext (Henrikson 2007, s. 154).

6

Oscar Parland, Kunskap och inlevelse. Essayer och minnen, Helsingfors: Schildts 1991. Oscar Parland, »Gunnar Björling och Henry Parland», Björlingstudier. Föredrag vid Gunnar Björlingsymposiet den 18–19 maj 1992, Clas Zilliacus & Michel Ekman (red.), SSLS 583, Helsingfors 1993, s. 31–55. Agneta Rahikainen (red.), Jag är ju utlänning vart jag än kommer. En bok om Henry Parland, SSLS 724, Helsingfors 2009.

7

Paula Henrikson 2007. Zacharias Topelius Skrifter, »Om utgåvan» (http://www.topelius.fi/index.php?docid=46 hämtad 2018-01-15). Per Stam, »Utgivarens förord» och »Textkritisk kommentar», Henry Parland 2005, s. 7–17, 167–199, särskilt s. 175 f.

8

Se t.ex. Anders Olsson, »Ett porträtt», Gunnar Björling, Skrifter V, Norrköping: Erikssons förlag 1995, s. 55 f. (även tillgänglig via litteraturbanken.se).

9

TEI Consortium, eds. Guidelines for Electronic Text Encoding and Interchange. http://www.tei-c.org/P5/ (hämtad 2018-01-15).

10

Textvittne: fysisk manifestation av en text eller ett verk.